Annan isolering
Utöver mineralull, som är det vanligaste isoleringsmaterialet, finns ett antal andra alternativ med olika egenskaper.
Kravet på värmeisoleringsmaterialens funktion sträcker sig i tid lika långt som byggnadens livslängd. Kompletteringar av isolerskikt sker oftare än utbyte, i takt med att kraven på isoleringseffekt ökar. Att isoleringsmaterialet långsiktigt bibehåller sina egenskaper är således av vital betydelse för ett hållbart samhällsbyggande.
Sågspån
Cellplast EPS och XPS
Cellplast PIR och PUR
Cellglas
Cellulosaisolering och fårull/linull
Reflekterande folier
Vakuumisolering
Aerogel
Övrigt
Sågspån
Av tradition och tillgång det äldsta och mest förekommande materialet vid tiden för mer än 50 år sedan. Isolerförmågan är måttlig. Egenskaper som brännbarhet, sättningsbenägenhet och att det är organiskt begränsar dess användbarhet. Alternativa användningsområden som råmaterial till spånskivor och bränsle begränsar dessutom tillgången.
Cellplast EPS och XPS
Oljebaserad styrenplast som genom gasutvidgning getts en cellstruktur med mer eller mindre slutna celler. Materialet har god isoleringsförmåga och god lastupptagning, men är brännbart. Cellplast med slutna celler kan även användas i konstruktioner där de utsätts för fritt vatten till exempel omvända tak och i mark. XPS har generellt något bättre lastupptagningsförmåga än EPS, men är också något dyrare.
Cellplast PIR och PUR
Oljebaserat plastmaterial med cellstruktur i form av skivor eller fogtätning som skummas på plats. Materialet är oorganiskt men brännbart. PIR uppvisar dock bättre brandegenskaper än PUR. Cellerna innehåller drivgas som har bättre isoleringsegenskaper än luft, därav det goda lambdavärdet. Denna effekt avtar med tiden.
Cellglas
Består av skivor med slutna glasceller. Materialet är oorganiskt och obrännbart. Den extremt höga tryckhållfastheten gör produkten användbar även vid mycket stora laster.
Cellulosaisolering och fårull/linull
Samtliga är fibrösa material som ofta betecknas som ”naturliga”. Cellulosaisolering är den mest beprövade och då som lösfyllnadsisolering. I övrigt måste materialen betecknas som oprövade. Samtliga har god isoleringsförmåga men är brännbara och organiska och behandlas därför oftast med substanser som är kombinerande mögelgift och brandhämmare. Det hittills vanligast förekommande är borsalter. Mängden varierar men vanligen utgör den 15-20 viktsprocent. Borsalter bedöms enligt Kemikalie-
inspektionen (Bygg och måla klokt) kunna skada fortplantningen och ge fosterskador.
Reflekterande folier
Kan appliceras enbart som folie i slutet hålrum eller i kombination med skummat plastmaterial. Produkterna har beskrivits som revolutionerande rymdteknik med fantastisk isolerförmåga. Mätningar utförda av Norska SINTEF visar att folier inneslutna i hålrum i exempelvis en vägg kan uppnå en isolereffekt likvärdig motsvarande hålrum fylld med till exempel mineralull. Detta gäller så länge hålrummets djup inte är större än cirka 5 centimeter. Vid ökat djup sker ingen förbättring av isoleringseffekten. Folie i kombination med skummad plast har en uppmätt förbättring av isoleringseffekten med 18 procent (KTH 2000-03-22 Folke Björk), jämfört värdet för enbart den skummade plasten. Omräknat till förbättring i isolertjocklek skulle det innebära ett tillskott av cirka 1 millimeter i det prövade fallet. Noterbart är att folier är känsliga för nedsmutsning och mekanisk åverkan som avsevärt nedsätter funktionen.
Vakuumisolering
En ny teknik där materialet är uppbyggt av celler som innesluter hålrum utan gas. Stommaterialet i cellväggarna är huvudsakligen kiseldioxid. Skivan av celler är helt innesluten i en tät metallfolie. Produkterna blir skivor vars format därmed är helt fixerat. Punkteras folien ödeläggs vakuumeffekten. Materialet får mycket goda isoleringsegenskaper med lambda 0,005–0,008 (det senare värdet efter 20-25 år) att jämföras med vanlig mineralull som har lambda 0,037.
Lambdavärdet tar inte hänsyn till de köldbryggor metallfolien utgör i alla skarvar. Beroende på mängden skarvar och därmed köldbryggor, kan ett punkterat material uppnå isoleringsvärden i nivå med mineralull eller sämre. För att undvika punktering måste produkten behandlas omsorgsfullt och omges av skyddsskikt i den färdiga konstruktionen. De priser som presenterats ligger vid 40 000 kr/m3. I marknadsutbudet presenteras endast mycket tunna tjocklekar (10-25 mm).
Aerogel
Ett gel uppbyggd av silikatföreningar som i sin ursprungsform är obrännbar och med extremt bra isolerförmåga, men i denna form ej praktiskt användbar i byggnadssammanhang. Produkter har utvecklats med tillsatser av polyester och glasfibrer vilket ger både flexibilitet och god tryckhållfasthet. Isolerförmågan har då försämrats men är fortfarande mycket god. Denna produkt är oorganisk men brännbar. Priser som presenterats ligger vid 30 000 kr/m3. I marknadsutbudet presenteras endast mycket tunna tjocklekar (5-10 mm).
Övrigt
Olika typer av skumplaster som sprutas på plats och målarfärg för förbättring av fasad eller insidan av ytterväggar har nyligen presenterats på marknaden. Dessa lösningar är tämligen oprövade i Sverige och utlovade resultat kan i vissa fall ifrågasättas.
Källor
Sågspån: Boverkets rapport ”Värmeisolering – Värmegenomgångskoefficienter för byggnadsdelar och köldbryggor, tjälfri nivå” (1989).
Mineralull: Swedisol.
Cellplast EPS och XPS: EPS Bygg, Jackon.
Cellplast PIR och PUR: Plast och kemiföretagen, Wikipedia, Kingspan.
Cellglas: Owens Corning, Foamglas.
Cellulosaisolering: SITAC, Kemikalieinspektionen.
Fårull/Linull: SWEFAB, Isolina.
Reflekterande folier: SINTEF, KTH.
Vakuumisolering: T. Knutsson AB, Lading Arkitekter och Konsulenter A/S.
Areogel: Thermisol, Aspen Aerogels Inc.