Klimat och energimål
Utvecklingen inom byggsektorn drivs inte bara av behov och efterfrågan på marknaden. Även politiska styrmedel används, i olika grad, för att byggsektorn ska bidra till att vi når de klimat- och energimål som EU och Sverige har satt upp.
Dessa mål är, eller bör åtminstone vara, utgångspunkt för dagens och framtidens byggteknik. Vi redogör därför här i korthet EU:s och Sveriges klimat- och energimål.
EU:s klimat- och energipolitik
Energi- och klimatmål inom EU
Sveriges klimatpolitik
Sveriges klimatmål och energimål
Miljökvalitetsmål för god bebyggd miljö
Mål för energieffektivisering
Temperaturmål: två grader
Koncentrationsmål: 400 ppm
Tidsatta utsläppsmål
EU:s klimat- och energipolitik
EU:s gemensamma klimatpolitik utgår från att långsiktigt begränsa den globala uppvärmningen till maximalt två grader över den förindustriella nivån. Den här ambitionsnivån togs fram av medlemsländerna redan 1996 inför klimatförhandlingarna i Kyoto. Sedan dess har den bekräftats av EU:s miljöråd 2003 och av Europeiska rådet så sent som 2007.
Om vi ska ha en chans att nå tvågradersmålet så behöver de globala utsläppen börja minska senast 2020, vara halverade till 2050 jämfört med 1990 års nivå och sedan fortsätta minska. EU:s utgångspunkt är att industriländer bör ta på sig ett större ansvar för utsläppsminskningar och reducera sina utsläpp med 25–40 procent till 2020 och med 80–95 procent till 2050. Utvecklingsländer bör med denna bördefördelning åta sig att minska sina utsläpp med 15–30 procent jämfört med den beräknade utvecklingen fram till 2020.
För att bidra till de globala utsläppsminskningarna har EU antagit ett klimat- och energipaket där EU:s medlemsländer ska sänka sina utsläpp med 20 procent till 2020. Om andra länder gör jämförbara ansträngningar har medlemsländerna enats om att minska utsläppen med 30 procent istället.
- Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till år 2020 (EU 27), utsläppen ska minska med 30 procent vid en bredare, internationell överenskommelse.
- Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändningen i EU år 2020.
- Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år 2020.
- Ökad energieffektivitet inom unionen - energianvändningen ska minska med 20 procent till år 2020.
- Flyget ska omfattas av EU:s system med handel med utsläppsrätter från 2012.
Sveriges klimatpolitik
Den svenska klimatpolitiken innehåller både mål, nationella styrmedel och styrmedel som är gemensamma för hela EU. Åtgärder och styrmedel har införts och skärpts successivt sedan 1990-talets början genom beslut inom energi-, transport-, miljö- och skattepolitikens områden. Regeringen vill nu öka takten i omställningsarbetet med sikte på att Sverige ska bli oberoende av fossil energi och därmed bidra till att minska utsläppen till de nivåer som klimatet kräver.
Den nya klimatpolitiken kommer till utryck i de två propositionerna ”En sammanhållen klimat- och energipolitik” som antogs av riksdagen i juni 2009. Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. Tre handlingsplaner föreslås med syfte att nå en fossiloberoende transportsektor, främja förnybar energi och skapa förutsättningar för ytterligare energieffektivisering.
Sveriges klimatmål och energimål
Regeringen har höjt ambitionerna när det gäller att
minska utsläppen av växthusgaser.
- Målet är att Sveriges utsläpp ska minska med 40 procent till år 2020.
- Halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor.
- Fossila bränslen i uppvärmningen fasas ut till år 2020.
- Visionen är att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Därmed kan Sverige visa vägen för den omställning som är nödvändig runt om i världen.
- 20 procent effektivare energianvändning.
- Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn.
Det 40-procentiga klimatmålet gäller jämfört med 1990 och avser den icke handlande sektorn, det vill säga de sektorer som inte ingår EU:s utsläppshandelssystem. Utsläppsmålet gäller därmed till exempel transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin.
Miljökvalitetsmål för god bebyggd miljö
Regeringen har satt upp 16 miljökvalitetsmål –ett av dem är målet för god bebyggd miljö.
Definition av ”God bebyggd miljö” enligt riksdagen:
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Delmål
Ett antal delmål har formulerats för att konkretisera miljöarbetet. Ett par av dessa har direkt påverkan på konstruktioner och byggteknik:
* Planeringsunderlag (2010). Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för:
- hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.
- hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas.
* Energianvändning med mera i byggnader (2020/2050). Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.
* God inomhusmiljö (2010/2015/2020) År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att
- samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,
- radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft, och att
- radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.
Mål för energieffektivisering i Sverige
Riksdagen har antagit mål för energieffektivisering. Energiintensiteten i den svenska ekonomin ska minska med 20 procent mellan 2008 och 2020. Målet är sektorsövergripande och avser mängden tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser.
Temperaturmål: två grader
Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2°C jämfört med förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. FN:s klimatpanels analyser pekar på att målet kräver snabba utsläppsminskningar.
Koncentrationsmål: 400 ppm
Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Möjligheten att uppfylla miljökvalitetsmålet är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder.
Tidsatta utsläppsmål för Sverige
- 2008–2012 De svenska utsläppen av växthusgaser ska, som ett medelvärde för år 2008–2012, vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990.
- 2020 Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från dessa verksamheter ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå.
- 2050 Utifrån tvågradersmålet och koncentrationsmålet på 400 ppm är visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.
Källor: Naturvårdsverket, Miljömålsportalen och regeringens hemsida