Standarder för värmeisoleringsmaterial
Europastandarden SS-EN 13162 gäller för mineralull som är avsedd att användas som värme-isolering i byggnader. Den heter "Värmeisoleringsprodukter för byggnader - Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) – Egenskapsredovisning". Standarden finns f.n. tillgänglig på engelska, tyska och franska och tillhandahålls av SIS. Det finns eller kommer också att finnas standarder för teknisk isolering avsedd för t.ex. rör och ventilationskanaler och det kommer också speciella standarder för lösfyllnadsisolering.
I det första standardpaketet för byggisolering ingår 10 material, alla med lägre deklarerad värmekonduktivitet, λD, än 0.06 W/m°C. För alla dessa 10 material införs nu gemensamma egenskapsbeteckningar och klassgränser. För tillverkarna införs en miniminivå för interna kontrollrutiner ibland kompletterad med extern tillverkningskontroll av vissa egenskaper.

Standarderna för värmeisoleringsmaterial trädde i kraft den 1 mars 2002. År 2003 blev de bindande och alla nationella standarder upphörde att gälla. Samtidigt upphör möjligheten att åberopa våra svenska typgodkännanden. Observera dock att en CE-märkning inte är jämförbar med ett typgodkännande. Typgodkännandet var avstämt mot BBR medan CE-märket bara ger viss garanti för att de produktegenskaper som redovisas är korrekta. En CE-märkning är alltså inte någon garanti för att produkten får användas i svenska byggnader.

Alla medlemsföretag i Swedisol har infört CE-märkningen som görs på en standardiserad etikett. En fullständig information om etiketten finns på  Beställ/Ladda ner.

Mineralullstillverkarna i Sverige och i de flesta andra länder har av tradition varit vana att frivilligt eller tvingande ta på sig att kvalitetsmärka sina produkter. Detta kommer, som framgår under rubrikerna VIM och Keymark, även att vara möjligt i det nya systemet dock enbart som en frivillig åtgärd, en tvingande kvalitetsmärkning uppfattas av EU som ett handelshinder.